Uppväxt utan hopp

Innan jag föddes var jag dömd och offrades i Sataniska ritualer av ”mamma” och hennes vänner för att hon vile bli av med mig. Hon var alkoholist och tyckte att det spelade ingen roll hur mycket hon drack, jag dog i alla fall inte.Hon arbetade på ett sjukhus på psykavdelningar där patienterna var kroniker och hon var full på jobbet och misshandlade patienterna. Under 9 månader så utsatte hon ett barn och andra människor och det fortsatte hon med när jag fötts tillsammans med sina sjuka vänner.

dark-gothic-girl-wallpaper

Faderskapsutredningen är ett skämt och Tingsrätten i hemstaden dömde att tester skulle tas på alla hon haft sex med under samma period. Dem har inte tagits ännu så en oskyldig man har dömts till ett faderskap han inte har med att göra. Det som ”mamma” och sockärringen sa var ”nu sätter vi dit honom”.

Han blev trakasserad av henne i många år för att han inte gav henne saker och pengar.Vi har båda försökt få hjälp med detta och socialen har svarat att vi måste lämna namn på vem vi tror han är. Hur i hela fridens namn ska ett utsatt barn kunna lämna ett namn? Hur ska en man som träffat henne en gång och inte kände någon i hennes bekantskapskrets kunna lämna ett namn?Jag lämnades ensam för att hon skulle ut och supa och lämnade ett spädbarn i spjälsängen och sedan vid 2 års ålder så utsätts jag för sexuella övergrepp av henne och hennes vänner, både kvinnor och män.

En av männen var särskilt sadistisk då han använde verktyg och hon kallade de ”vuxenleksaker” och jag drogades med piller och alkohol för att ungdjäveln skulle ligga still. Den sadistiske mannen använde sin underarm för att kväva mig och hon sina händer och när jag inte dog blev hon förbannad och lade en kudde över mitt ansikte.

 

Jag blev instängd i garderoben i mitt rum och dörren öppnades ibland och en man onanerade och ejakulerade över mig och slog mig i ansiktet med sitt könsorgan, hon öppnade ibland dörren själv och slog mig. Det fanns en klädkammare i lägenheten också jag blev instängd i och jag vet att jag inte var ensam därinne. Det fanns ett utrymme därinne jag inte tyckte om för det luktade illa och jag vet inte än idag om det låg någon där eller hade legat där.

Jag vet att det finns flera offer.

 

Mannen jag kallar iakttagare öppnade ibland dörren och ställde sig och tittade på mig och jag vet inte varför och när jag drogades så kröp han alltid upp från fotänden upp till mig. Vad han gjorde vet jag inte exakt utan enbart vad hon har berättat.Jag behandlades som en trasdocka och hon skröt om det och skrattade när hon berättade vad de gjorde.När jag var 5 år så tyckte hon att jag skulle vara med i porrfilm för jag var duktig sa hon och hon glorifierar all porr. De Sataniska ritualerna fortsätter och hon dödar 1 av mina syskon som hon bar på och under tiden hade hon sex med två kvinnor som arbetade på socialbyrån i staden. Jag tvingades att titta på.Vid det andra tillfället så fick hon hjälp av en man och jag tvingades att titta den gången med. Hon och männen var vårdutbildade så de visste vad och hur de skulle göra.

 

Man blir rädd när man ser sådana här saker och starkt påverkad för livet och den fysiska misshandeln fortsätter såsom de sexuella övergreppen. Hon sa att det var bra att jag säljer mig så hon får pengar till brännvin.Hon slog mig ofta på ryggen och det började tidigt i livet och slagen var tunga och hon tog mig i armen och kastade mig i väggen.

Mina första 12 år var alltså bortkastade och våldet vardagsmat och jag har fått reda på att flera kontaktade socialbyrån via telefon, besök, brev och uppmanade de att ta mig därifrån för att socialbyrån visste vad som hände mig sa de till socialbyrån. Människorna som anmälde var de som krigade själva med problem i livet och de har Sverige aldrig lyssnat på. Ingenting hände.

BUP sa till mig att det var mitt fel att hon var alkoholist och jag sa att hon druckit minst 10-15 år innan jag föddes, kunde det då vara mitt fel frågade jag.Jag fick inget svar.När jag vände mig till socialbyrån för jag behövde hjälp sa de att det inte är viktigt att utreda sexuella övergrepp och barnamord och att jag inte har rätt till att få veta vem pappa är.

Vände mig till polisen och på 80- talet var det i stort sett omöjligt att få igång en utredning om de med information inte kontaktade polisen. Preskriberat sa man. Det är bara det att många vet och det handlar även om barnamord men ingen har kontaktat polisen och jag har också fått sagt mig från människor att ”ingen har tagit kontakt med mig”, ”Jag skäms för den tiden”, ”Vill inte prata om henne”.

Minst 8 pedofiler och barnamördare har gått fria tack vare svenska fegheten!!

Sverige och pedofiler!

svensk-flagga

Dessa vidriga avskum som utsätter de svagaste och döms till löjeväckande straff i Sverige, ett land som inte ens utreder en polischef!

Vad gäller straffen så är de löjeväckande och man kan ju undra varför det är så viktigt för Sverige att dessa vidriga rovdjur kommer så lindrigt undan! Det har kommit fram mycket i världen om pedofiler som utsatt och utsätter i organiserad brottslighet. I vårt grannland Norge  är situationen en mardröm men den mardrömmen är dock även svensk!

Detta ämne skrämmer väldigt många människor men hur rädda tror ni då att barnen är?

Hur tror ni då barnen känner det när vuxna flyr för att de är rädda för sanningen?

Alldeles för många människor anklagar de som berättar för att vara lögnare och även om det är källorna själva i den organiserade världen som berättar så tror inte människor på det. I Sverige är det den gamla vanliga barnsliga attityden ”man vill inte se/tro” som råder vilket är oerhört fegt!

Här i Sverige är det tvångsomhändertagningarna av barn man ska fokusera en aning på och många har ju gått ut i pressen och berättat om övergrepp och utsatthet. Donia Hassan är ett fall som starkt ifrågasätts då de ansvariga går på fri fot.

Varför är det så viktigt att barnen ska utsättas?

Varför tar Sverige inte sitt ansvar och attackerar denna vidriga brottslighet när det är allmänt känt vilken myndighet som är inblandad?

Många tror blint på myndigheter och att de sköter allt prickfritt medans det i sanningens ögon är tvärtom och vill svensken att dessa ska ställas till svars måste svensken vakna!

Det finns omhändertaganden som inte är felaktiga men de är ytterst få och varför hör vi berättelser från barn och ungdomar om prostitution, knark, alkohol, mediciner, operationer, sexuella övergrepp, fyisk misshandel, svält som behandlingsmetod etc om allt nu är så bra??

Sverige verkar ha en rädsla och kanske handlar den om att visa upp sanningen eller man kanske är rädd för vilka de skyldiga är. Det hör dock inte hit för det viktiga är offren och att ansvariga ställs till svars.

Det som det berättas om i Ted Gundersens video kan vara svårt att förstå men fallen är för många och även i Sverige!

Ted Gundersen fd FBI numer avliden gick ut och berättade om hur det fungerar i USA och med Socialen som fångar upp barnen åt pedofiler. Han berättar grundligt om vad allt handlar om och han är inte ensam.

Själv är jag ett offer och vi är alldeles för många och den Nation, den människa som inte står upp för barnen är en skam för mänskligheten!!

En del av min uppväxt i nedanstående länk:

https://wordpress.com/post/annalillanvaisanen.com/782

Annina berättar om sin dotter Donia

https://wordpress.com/post/annalillanvaisanen.com/737

https://wordpress.com/post/annalillanvaisanen.com/366

På NKMR:s sida på facebook kan ni ställa frågor

Ted Gundersens berättelse finns i nedanstående länk.

http://www.informationskriget.se/tag/pedofiler/

På Ove Svidéns blogg finns mer information om vad som händer, nedanstående länk.

http://www.peace.se

 

 

Families, healthy lives and sustainable future

turkosa_rosor

Families, in any shape of form provide the basis for most of our societies, making them an invaluable entity for policy makers to revolve their development strategies around. The Expert Group Meeting on ‘Family policies and 2030 Sustainable Development Agenda’ taking place on 12-13 May, will contribute to further analysis of the role of family policies in advancing broader development goals and a number of SDG targets.

The meeting coincides with the annual observance of the International Day of Families, this year revolving around ‘Families, healthy lives and sustainable future’.

From a policy perspective, socio-economic policies supporting families have a potential to speed up the achievement of many targets focusing on individuals’ well-being. Among such policies are those supporting numerous functions that families already perform, such as caregiving for children, youth and older adults as well as those with diverse vulnerabilities, including disabilities. In families, decisions are made about children’s health and education. Empowering families to support their individual members’ health, education and overall well-being are bound to contribute to achieving of several SDG targets, such as improving access to sexual and reproductive health-care services, reduce maternal mortality, ending preventable death of newborns and children under 5.

Policies and programmes aiming at increasing family financial recourses or improving caregiving behaviour help parents be better economic and emotional providers for their families. Work-family balance policies and programmes, such as parental leaves and flexible working arrangements promote children’s and parents’ well-being. Programmes promoting safe and stable family environment and positive parenting contribute to physical and emotional well-being of all family members as well.

In addition, with ageing population, better policies are needed to help families care for older adults or find alternative care arrangements in line with individual wishes and expectations. In this area, an extension of family leave to include care for other family members has a, so far largely untapped, potential to contribute to the well-being of older persons.

Another important area gradually gaining more attention from policy makers is supporting a greater role of men in families, in terms of sharing of household responsibilities and care obligations. Policies in this area have already been found to contribute to better health outcomes for children as well as gender equality gains.

The events around the International Day of Families will be live webcast on Thursday, 12 May. You can join the conversation on families, healthy lives and sustainable future by using the hashtags #GlobalGoals and #DayOfFamilies.

For more information:

2016 International Day of Families

EGM on “Family policies and the 2030 Sustainable Development Agenda”

UN Webcast

Annina berättar- Kapellet!

Donia Hassan

När sjukhusprästen skulle ta in oss i kapellet sa hon vänta här ute vi ska se till så hon är så fin som möjligt! Vi var ute i vårsolen en lång stund.
Några färska påskliljor svaja i den svaga vinden. Det var som att stå ute en skolrast. Jag kikade in mellan dörrarna och prästen stod bara och pratade med obducenten. De pratade väldigt länge.

Solen sken så vi frös i alla fall inte och planen var snöfri.

Kikade in ibland och undra varför det dröjde så? De bara pratade. Efter en lång stund släppte de slutligen in oss.
Där var tända ljus på båda sidorna om något som skulle föreställa min dotter. Såg ut som en vaxdocka. Blek och mager med tänderna i en märklig rad.
Är det Donia? Så mager hon var. Men hon hade gått ner över 6 kilo de två senaste månaderna såg jag sen på några papper.
Hon såg härjad ut med händerna i ett konstigt läge runt en vissen gammal påsklilja. Håret såg tunt och avslitet ut.
Jag kunde inte känna igen henne då näsan var så liten och spetsig. Öronen var små lövtunna med. Jag sa till om att de skulle tända ljuset om det gick att få det ljusare i lokalen. De såg lite chockade ut och skruvade upp ljuset. Jag bad min andra dotter gå ut och de som var med sa med att hon såg inte fridfull ut där hon låg.

Så bad jag dem att ta av alla kläder. Jag önskade så att hon skulle dra in andan igen och att jag istället skulle dö där men det fungerade inte. Skakade på handen och fotograferade medan jag noga granskade kroppen. Obducenten ursäktade sej och gick iväg en kort stund.
När hon kom tillbaka kunde hon inte svara på mina frågor om tänderna och munnen. Inte heller på vad det var för revor över nyckelbenen som avslutades mellan brösten med ett rött märke. På ena handflatan var det väldigt blått och en tumme hade avskalad hud och knogarna var som om hon varit i en kamp. Blicken var riktad åt sidan där hon hade ett svullet rött märke på kinden. Hakan hängde ner. Runt halsen var det en ljusare linje
så var den gul röd och blå. Där lungorna sitter var det väldigt blått och på nederdelen av buken. Hon såg ut som hon var i 40 års åldern men inte rynkig med det halv lockiga tunna håret som inte heller såg ut som hennes. Hon hade kraftigare hårstrån innan när hon levde hemma.

Jag fick inte vända henne då det skulle rinna vätska ur henne. Lite rosa vätska var intorkat på kudden på samma sida som märket var på hennes kind.
Såg något becksvart i hennes mun och det såg ut som man lagt in något tjockt i munnen. Jag undra varför man inte stängt munnen på henne?
Hakan hängde ner på det lilla magra ansiktet. Jag undrade vem som tidigare la en påsklilja i hennes händer. När jag frågade efter sjukhusjournalerna existerade inga alls. I receptionen höll de på en halvtimme och sökte och sa att det var konstigt då de såg att jag var med sjukhusprästen som sa adjö till oss just där i receptionen.

Så kom TV 4 dit och ville filma oss utanför sjukhuset och vi var med på nyheterna lokalt för Malmö. Allt kändes så overkligt.

10995379_1600462823543387_1857124751638760979_n

 

Monstret- en pedofil som försvaras!

hysh

Hon föddes 1944 i Skåne och som barn var hon en mardröm och som vuxen blev hon än värre men det vidriga är att människor skyddar henne fortfarande.

Hon fick ett barn 1970 och detta barn föddes rakt in i ett helvete som ingen gjorde något åt då det var synd om monstret. Barnet utsattes för sexuella övergrepp och fysisk misshandel både hemma och i olika placeringar som blev aktuella tidigt i barnets liv.

När monstret hade barnet hemma knarkade hon och söp och när barnet fanns på annan plats var det samma sak, hon knarkade och söp. Brev från en vän från 73 visade att hon gjorde precis det då han frågade henne om hallucinationer och att man kan få det på haschet.

Alkoholen är en ständig partner och huset är fullt av folk och barnet får uppleva allt ett barn inte ska veta existerar och socialen ingriper inte. Det sägs att människor ska ha larmat till de om barnets situation men varför kontaktades inte polisen?

När barnet är 5 år vill monstret ha dottern i porrfilm och när barnet utsatts av monstrets vänner får dottern beröm för hon varit duktig. De drogar dottern med piller och alkohol och hon våldtas av flera och man tar strypgrepp på henne, kväver med underarmar och monstrets hat mot dottern hon inte ville ha är fullfjädrat hat!

Monstret talar om för människor att hon inte ville ha en flicka utan en pojke och hon har valt sin favorit och han är en pojke 3 år äldre än dottern. Han översköljs av positiva ord och stöttning medans dottern hånas av monstret och pojkens mamma.

Detta är vad dottern växer upp i och socialen anser inte att det finns fog för att omhändertaga barnet och fler lögner dyker upp från monstret. Hon berättar för dottern att en familj ville adoptera henne som liten. Dokument finns ej bland dotterns handlingar och hon menade också att adoptionspapper finns och hennes underskrift vad den som saknades. Hon backade ur då hon skulle bevisa vad hon gick för som mamma och en riktig mamma utsätter alltså sitt barn och flera och socialen stod på monstrets sida då hon är en kvinna.

Denna fanatism finns också rent politiskt i staden och polisen var hatad och pedofilerna ansåg att man ska få göra vad man vill och vännen skriver i brev till monstret att det är bra med kontakter i porrbranschen. Han sitter i fängelse och frågar 73 om dottern har kommit hem än och om hon är på samma ställe som förra året. Det är bara det att ingen har berättat detta för dottern att hon placerades så tidigt som 72.

När dottern blir gravid vid 18 års ålder så är pedofilerna och socialen ute efter hennes barn och hon jagas. Hon söker skydd på sjukhuset i hopp om råd och hjälp men ingen tror på henne. Socialen menade först till henne att det är bra med monstrets stöd och att hon har stöd från även de. Ingen kommer därför att ta barnet ifrån henne. När sjukhuset blir inblandat så låter det annorlunda och dottern anses vara fel på alla sätt och vis och mot hennes vilja utförs en abort.

Monstret ville ha barnet för att sälja barnet till sina kompisar tillsammans med socialen och detta trodde inte sjukhuset på.

Denna misstro förföljer dottern som försöker få stöd och hjälp, när BUP blir inkopplat så talar de om för henne att det är hennes fel att monstret dricker. Detta har dock pågått sedan tidigt 60 tal och dottern föddes 70 men det hör inte hit. Sjukhuspersonal står på monstrets sida och man påtalar för dottern att det är henne det är fel på.

Som vuxen får dottern lyssna på samma försvarstal från väninnor till monstret i hemstaden Varberg. Det är synd om monstret och denna fanatism och beskyddande av en pedofil och barnamördare är alltså viktigare än dotterns upprättelse. Många påstår till dottern att de bryr sig om henne men trots uppmaningar så går ingen till polisen och berättar det de vet.

Hur kan man då påstå att man bryr sig?

2 av dotterns syskon mördas och hon är vittne till det och det är inte viktig information till polis?

Hur inblandad är man själv då?

Man har valt att lyssna på enbart en sida av allting och dottern har tom hört att övergreppen är hennes fel och att utsattheten är hennes lögner trots att flera har berättat att hon växte upp i denna utsatthet!

Det berättas för dottern av ”vuxna” att de inte gått till myndigheter för hon måste förstå att de skäms för att de drack så mycket då. De mår dåligt för detta och dottern ska visa respekt och förståelse för det.

De andra barnen som blev utsatta av samma liga ska inte heller de ha upprättelse alltså och barnamördare ska alltå gå på fri fot för att svensken är egoistisk och kommunist?!

Det är den politiska fanatism dottern är uppväxt med och den skulle barn hjärntvättas med och när Palme mördades så skriker monstret ”nu blir ingenting som vi vill!!” och hon gråter som ett barn. Dottern förstår ingenting.

Deras agenda skulle alltså inte bli verklighet för att Palme mördats, en liga med pedofiler i ett kommunistiskt parti hade en agenda och med Palme skulle den bli verklighet??

I 30 år letar dottern efter sin biologiska pappa och blir kritiserad för det av de som ”känner” henne. Hon har ju det bra ändå som andra som vuxit upp utan sin pappa enligt de.

Dottern föder en flicka som vuxen som också hon påhoppas av monstret med mental terror och hon avslutar kontakten med monstret till mormor. Trots att barnet försöker påtala för monstrets väninnor att detta också skett så försvaras monstret. Barnet får som vuxen kritik för att hon tycks ha fastnat i det som hänt henne men sanningen är den att hon aldrig fått bearbeta det som hänt.

I hennes medicinska journaler från BUP och sjukhus står det att hon framfört det som hänt och att det avvisats! Alltså ingen bearbetning har skett utan skuldbeläggning har varit mot dottern som alltså blivit kritiserad för sökandet av biologisk pappa och upprättelse för det som hänt.

Sanningen är tydligen människor rädda för men hur rädda är då barnen som utsätts?

Hur rädda är då barnen när räddning inte kommer till de?

Vem ska barnen lära sig lita på när ”vuxna” anser att deras egoism är viktigare än att pedofiler sätts i fängelse?

Denna feghet utsätts dottern alltså för tillsammans med de andra barnen som hon vet finns men inte vilka de är. Människor ställer kraven på dottern att berätta alla detaljer för hon borde ju kunna göra det. Drogad?

Eftersom hon var uppväxt i hemmet så vet hon namnen på alla enligt människor och barnet ska redogöra för allt trots att det självklart inte går.

Dessa krav ställer man på barn som annars vad gäller brottsutredning inte alltid får vittna med hänsyn till barn och detta enligt svensk lag!

Dottern får reda på av släktingar att monstret kastade kattungar i väggen för att de inte rörde på sig och skyllde på sin bror. Det är bara det att han då arbetat med fadern på gården som blir flyende förbannad. Det finns inget utsättande överhuvudtaget av monstret i hennes barndom eller uppväxt i hemmet.

Monstret har själv erkänt vissa övergrepp på dottern dock ej till polis och skrutit om att 2 graviditeter tog hon itu med själv och ringde till sin mamma och berättade det. Moderns make blir beskylld för att han tafsat på dottern vilket är lögn.

Monstret en människa född ond och som offrade barn i sataniska ritualer samt sålde sitt barn till pedofiler för att hon skulle ha pengar till brännvin försvaras och dottern är stämplad av människor som lögnare. Några anser tom att hon är värre än monstret och att hon är elak för ”man säger inte så här om sin mamma”.

Det dottern fortfarande som vuxen får höra är att monstret är en varm och omtänksam människa som älskade sitt barn och alltid gjort så!

Monstret avled den 18:e februari 2016  och var aktiv medlem i KPLM (R) tillsammans med kumpaner!

 

 

Vad hon bl a erkänt för dottern:

Hånet!

 

Anninas anteckningar

anninasnotes

Jo tack, tror verkligen att min dotter klara av att ropa till andra från sitt rum med obefintliga stämband. Det ska inte se ut så i en strupe ens om en människa är riktigt sjuk. Inte konstigt att barnen i skolan tyckte det lukta kloak, lik.
En stank av lik hade hon en lång tid innan hon slutligen dog. Utan att ta henne till läkare.
Även fostermors syster som var sköterska såg min dotter någon dag innan hon dog då hon var bjuden på besök.
Någonting är skumt med att de över huvud taget ville bjuda hem middagsgäster till hemmet Donias sista dag i livet?
De hade bjudning där och fostermodern skriver att Donia klädde sej fin för middagen.
Fostermor skriver att Donia var så fin att hon blev förvånad och att hon inte sett så frisk ut sen hon blev sjuk.

Kanske hon trodde att storasyster skulle få komma och blev grymt besviken när storasyster inte dök upp?
Donia skulle ha avböjt att vara med på middagen med gästerna och gick upp på sitt rum för att hon skulle ändå inte kunna äta.
Så skriver fostermor i sina anteckningar.

Skolan kunde ingen knappast andas i närheten av Donia som bad om ursäkt för hon sa själv att hon luktade och smakade lik. Fostermodern skrev i sin dagbok att Donia luktade så illa att hon knappast kunde gå i närheten av henne.
Hur går det ihop med att sätta Donia vid matbordet med inbjudna gäster?

Donia somnade i alla fall in för gott, förvägrad att träffa sin syster.
– Kom till sommaren istället hade fostermor uppmanat.

Jag får inte ihop att man håller middagsbjudning med gäster när man inte står ut att vara i närheten av sitt fosterbarn som man dessutom säger vara så sjuk att hon kan dö vilken timme som helst.
Jag vädjar om hjälp att reda ut detta så ni som kan skicka detta vidare till personer som förstår hur galet det är hanterat.
I Sverige finns ingen.

10172771_1083297641683464_6837694716483936928_n

På bilden ser ni Donia när hon var ganska liten.

Hon älskade att måla och skriva berättelser till sina bilder och sjöng alltid sina egna
visor som strömmade ur henne. Jag tyckte mycket om hennes sånger men livet förändrades för alltid när hon togs ifrån mej.
Hon hamnade i socialens garn 9 år gammal. Min dotter var utsatt för ett program som skulle få henne att förstå att livet var något som inte var så lätt.

Vilka som höll i det är säkert väl skyddade.  Så var skrivet i socialens journaler. Varje vecka var hon ute med en socialsekreterare som retade upp henne och det ingick konstigheter i detta.
Fosterbarn är måltavla för sådant så det ena avlöste det andra. Det är nätverk som håller på med forskning och genom övergrepp
skulle hon räddas från att bli som jag.

Jag har inte fått veta vad som felas mig men det var tydligen så att socialen i Simrishamn hade gott hopp om att ändra på min yngsta dotter, då hon inte var över 12 år så därför var det tydligen gott hopp.
Jag vill gärna ha ett möte med dem men de är tydligen inte lätt att ordna. Bland annat skulle jag vilja ha information om den rumptorks träning som hon var föremål för.
När de tog henne var hon en mycket duktig flicka flitig i skolan trots dyslexi. Omtyckt av många kamrater med en högt utvecklad social kompetens.

Fröken sa till socialen att hon var långt över sin ålder och löste konflikter mellan andra barn. Glad och trevlig.
På slutet vet jag inte vad de beskrev henne som. Ett vrak som inte gjorde någonting alls utan att bli tillsagd.
Man beskrev henne att hon inte ens borstade tänderna utan att bli tillsagd.
Var inte intresserad av att ha kamrater och utvecklingstörd och man planerade hjälp klass.
När hon var sjuk lurade fostermor i henne att det inte var någon ide att gå till läkare.
Min dotter sa att det inte finns någon hjälp att få så grät hon och var rädd för att bli helt bortglömd av alla några dagar innan hon slutligen dog.
Sista dagen sa hon att hon var rädd att hon var gravid. Kanske det inte var så lyckat att säga det till fostermodern?
Jag får vara tacksam för den tid som varit med min flicka från en annan dimension.
En högre och bättre än vad som råder här.

Kriminella element känns igen på deras frukt.

 

 

 

Phawinee Tomsson

11921797_895321887209929_3370078737197512604_o

Jag har skrivit om Phawinee Tomsson tidigare, se blogglänkar längst ner, och jag tycker det är viktigt att ni alla får höra deras egna ord. Detta blogginlägg innehåller intervjuer med mamman gjorda av Annina Karlsson och en video dottern Emma Tomsson gjorde själv.
Det är 2015 och Socialen får omhänderta barn med lögnen som ledord och människor slåss i motvind mot myndigheten som tydligen står skyddad!

Det är oerhört viktigt att berätta och jag hoppas verkligen att deras röster förs starkare än tidigare då det behövs!

Hur kan det vara för Barnens Bästa att utsätta en mamma för hot, förföljse, rasism och diskriminering?

Emma var ledsen för ingen lyssnar på henne. Hon smög iväg med sin mammas Phawinee Tomssons telefon för att spela in detta i smyg under ett bevakat umgänge. Socialen var upptagen med att prata med mamman så hon hann att spela in detta 2013 på sommaren. En gång tidigare på våren hade hon rymt hem. Då kom hon full av blåmärken. 2 poliser och 2 okända socialsekreterare från Uddevalla kom då in i bostaden i Vänersborg mitt i natten med nyckel?
Alla fyra hotade flickan att de ska spärra in mamma om hon inte kommer med dem. Polisen tvingade in mamman i köket medan de tog tog flickan med våld. Första gången de hämtade flickan tog de mamman till häktet där hon skrek hela natten av chock. Mamman har blivit frikänd från anklagelser men nu har man gett vårdnaden till mammas före detta make som inte är far till barnet och säger att mamma inte har någon dotter när hon frågar när hon ska få hem barnet då hon är frikänd i hovrätten. Istället har man dragit mamman till rätten igen och 28 agusti ska man avgöra vad man ska göra med mamman som inte kan sluta fråga när dottern ska få komma hem då hon är frikänd. Hon undrar med hur de kan ge vårdnaden till en man som inte är biologisk far då hon inte ens bor med han heller utan på fosterhem? Det får inte mamman fråga. Inte heller varför de tvingade mamman att skilja sig från honom tidigare för att skydda Emma för honom? Mamman är inte farlig på något sätt utan är är rädd om sitt enda barn. De som kan är välkomna 28 agusti klockan 9:00 till Varberg då man ska besluta vad man ska göra åt mamman efter att man gjort en liten rättspsykiatrisk undersökning på henne fast hon inte har gjort det hon anklagas för.

Annina berättar:

”Ligger på sängbotten och funderar.
Vad har man en domstol till när inga vitten får vittna? 7 rättegångar, har hon valsat igenom sammanlagt. Frikänd i samtliga utom nu på den sista. Nu är mor ålagd att betala 15 000 till sin 13 åriga dotter som hon inte träffat sen 2013. Snart har det nog kostat skattebetalarna en miljon i rättegångs kostnader. Eller är det målet? Phawinees advokat Gunilla Johansson i Varberg sa det inte var viktigt att ha vitten. Inte heller har fosterföräldrar någon trovärdighet då det är väldigt konstigt de drar upp gamla saker som de då skulle komma ihåg nu efter flera år av minnesförlust. Då de inte tagit upp händelserna i någon av alla de andra rättegångarna. Absurdum råder. Advokaten vill nu överklaga och ringer dagligen och frågar Phawinee om hon ska överklaga? De vill dra allt en runda till!! Phawinee älskar och saknar sin dotter som sociala tog ifrån henne och hon ger gärna dottern 15 000kr. Problemet är bara det att mamma Phawinee Tomssonendast har socialbidrag då hon inte orkar jobba i dessa förhållanden. Mor är idag ledsen och gråter, tappar rösten, vet varken ut eller in. Nu vädjar jag här med till alla rika domare, advokater, jurister, åklagare att skänka en liten slant till Phawinee Tomsson så hon kan ge en gåva, skadestånd till sin saknade ögonsten Emma Tomsson. Man får ordna ett eget konto till dottern så hon får pengarna direkt om det bara är lagligt? https://www.facebook.com/annina.karlsson/posts/1028273017185927 i filmen hör man dottern tala själv. En lite kortare redogörelse över några rättegångar följer i denna länken,,,,https://www.facebook.com/annina.karlsson/posts/1028250260521536”

Phawniee berättar i intervjuer:

Nr 1

Kanske sista dagarna i frihet för den mor som redan känner sej död från den dagen de stal hennes enda barn. Socialen vill ha henne inspärrad.

Nr 2

Hur kan man hämta ett barn som är 11 år i natten och ge vårdnaden till en man som inte är biologisk far? Mamman får inte se barnet över huvud taget.

Nr 3

En blåslagen dotter 11 år gammal, kommer hem i natten och polisen hade en nyckel till bostaden och de varken knacka eller ringde på dörren. De skrek att de ska sätta mamman i fängelse om inte flickan följde med omedelbart. De brydde sej inte om att hon var full av blåmärken på hela kroppen och livrädd och bara skrek att hon inte ville gå ifrån mamma. Polisen tvinga mamman in i köket medan de drog iväg med det skrikande barnet, lämna av henne igen till fosterhemmet utan att mamma får veta vad som hänt. En dag innan skolavslutningen hände detta 2013.

Nr 4

Hjälp, Hjälp, hjälp, jag är våldtagen !!! Socialen bryr sej inte om att reda ut vad det var för samtal den oroade mamman fick en sen kväll 17 februari 2014.

Nr 5

Första besöket i fängelset för att man är mor!

Nr 6

Mamma undrar när dottern ska få komma hem och får för andra gången polis eskort till fängelset en natt.

Nr 7

Efter den glada nyheten om att vara fri fån anklagelser när ensamma mamman vill visa för sin dotters rektor dokumenten i glädje kommer fosterfadern och fixar ett tredje fängelse besök.

Nr 8

Den fjärde resan med polisen låstes ensamma mamman in på tvångsvård utan att man hitta något fel på henne.

Nr 9

Nu ska man dra den ensamma mamman runt en ny vända i tingsrätten för påstådd förföljelse. Det är oviktigt att hon har vittnen till sin vistelse i Stockholm enligt advokaten som ska föreställa försvaret. Med den här lilla historien med alla små turer som är beskrivna i alla dessa små avsnitt vill jag slutligen ställa frågan, vem är förföljd?

https://annalillanvaisanen.com/2015/05/22/frisk-kvinna-domd-till-psykiatrisk-vard/

https://annalillanvaisanen.com/2015/05/08/phawinee-tomsson/